Det är underligt att komma tillbaka till ett hus där du bodde i 18 år, men som inte längre riktigt är ditt. Det finns inte jättemånga spår kvar av min bror, två igenspacklade hål i väggen och en lightsaber. (De hänger inte ihop. Han slog en katana i en dörrpost en gång dock, men det blev inga märken, men snubbla i trappan och gör ett hål i väggen för all del.)
Det är lite svårare att bli av med mig däremot. Jag tog en runda på övervåningen och spanade in ett par diskreta hintar om att jag brukade bo där.
Vi kan börja med den mycket vackert spraymålade lila dörren. Innan den målades var den täckt med stora svarta klistermärken så den såg ut som en ko. Jag vet inte vilket som är att föredra.
Sen har vi en ironisk skylt på dörren till klädkammaren. Ha. Ha. Jag är så jävla rolig.
Om man startar den här flygande grisen så sprutar den damm,
sen lossnar den och flyger ut i hallen. Jag tror inte det är meningen.
Det här är i alla fall bättre än när jag målade väggarna i limegrönt. Herregud. Huvudvärk.
Min avatar från sweclockers. Helt klart värdig att sitta kvar på väggen i 9 år.
Sist men absolut inte minst, en liten pikachu som mamma undrar när jag tänker ta med mig till Arlöv. Svaret är: När jag ärver tillbaka den. Vadå? Är den ivägen?
Testa att sparka ner den för trappan. Det är mycket tillfredsställande.
Underbart! Jag fastnar mest för boken till vänster om Pikachu, "Teddy Bears". Vad står i den?
SvaraRaderaVill minnas att den handlar om nallebjörnens historia, att Theodore Roosevelt inte klarade av att skjuta en björnunge när han var ute och jagade för att den var gullig, så söta små björnar blev "Teddy-björnar". Och sen en massa bilder på nallar genom tiderna.
RaderaJag insåg precis att jag uppskattade facklitteratur om mina leksaker som liten. Fy fan vilken nörd jag är.