lördag

Precis vad gatan saknar, en fontän.

Vi kände en viss lördagstristess och ett akut behov av att köpa julpynt och körde iväg till ICA runt 9-tiden.
Vi kommer tillbaka och möts av detta.
För all del, det är inte så att det är minus 2 grader och redan halt eller något.



söndag

En studie i julbelysning

Medan jag lägger allt fokus på lussekatter i december engagerar sig Micke hellre i balkongbelysningen.
Han köpte en ljusslinga på Rusta för två år sedan som fullständigt dominerade grannarnas pluttiga belysning, och varje år bygger han på 5 meter till. Vi är uppe i 200 LED-lampor, och maxantalet man kan ha är 5000, så han kan hålla på så ett tag till.
Han tar det där med balkongbelysning på allvar. Först har han såklart mätt hur långt balkongräcket är. Sedan delar han upp det på antalet slingor för att markera var skarvarna ska hamna. Det är också en bra idé att mäta upp hur många meter ljusslinga man då ska ha per meter balkongräcke, alternativt också omkretsen på balkongräcket för att se hur många varv man kan dra per meter balkong.
Sedan rynkar han besvärat pannan och säger "Eller så höftar jag lite..."





Bonusbild, årets nya julstjärna som ersätter fjolårets svikare som gick sönder när vi försökte veckla ut den.

Stötande konsumtion

Första advent är över och 64 lussekatter är bakade!
Nytt för i år är att jag köpt en mortel till slut. 99 spänn på IKEA är helt överkomligt för en pryl jag inte vet vad jag ska ha till resten av året.

Lussekatter för Dummies - Favorit i Repris

Om det vore socialt accepterat skulle jag äta lussekatter året om. Eftersom jag är mycket mån om vad andra skulle tycka så gör jag inte det. Eller så är det för att jag helt enkelt glömmer att jag kan. Påminn mig i mars.
December är den enda månaden på året jag inte tycker om att ha en sambo, för han äter mina lussekatter. Förstår han inte att jag behöver alla 64st själv? Tydligen inte.

Ni vet de där stora bleka lussekatterna som bagerierna lägger fram vackert i skyltfönstret när julen drar igång? Åt helvete med dem! De är mjöliga på ytan, sega och innehåller inte saffran nog för att ens bli gula. De förtjänar inte namnet lussekatt. Lösningen är att baka sina egna. Lussekatter är det enda jag kan baka till perfektion (frågar du mig hur det gick med mitt frukostbröd slår jag dig).
I allmännyttans tjänst kommer därför här Den Ultimata Guiden till Lussekatter!
Här är en utskriftsvänlig verision!

Vi börjar med the basics, receptet. Kokböcker och andra recept kommer försöka lura i dig att använda kesella istället för smör som ett lättare alternativ, och det är TRAMS. Jag tänker inte ens diskutera margarin.
Anyway, till 32 lussekatter behöver du:

2 paket saffran (1g)
½ tesked salt
1 matsked vodka (JEPP!)
50 gram jäst för söta degar
175g smör
5 deciliter mjölk
1½ deciliter socker
2 ägg
Ungefär 1 kilo mjöl
+ ägg till pensling


Jag kör alltid dubbelt upp. Och vodka? Att ha sprit i lussekatterna är inte bara roligt att säga till folk du bjuder, det fyller en funktion också. Det förstärker saffrans-smaken om du låter det dra tillsammans.

Here we go!



1. Ta fram alla ingredienser.


2. Kontrollera att allt är OK.


3. Stöt (mosa) saffranet med saltet. Har du som jag ingen mortel så kan du använda en liten skål med rund botten och en lika liten rund soppslev. Häll i vodkan och låt dra i 30 minuter.


4. Beundra smörklumpen! Det här är mängden rent smör du kommer äta de kommande dagarna. Är det inte en underbar syn så säg?


5. Smula ner jästen i en bunke. Det här har alltid varit min favoritsyssla. Jag vet inte varför. Jag tänker inte ifrågasätta det.


6. Förbered vispat ägg, socker och mjölk så du har det enkelt till hands om en liten stund.


7. Smält din fantastiska smörklump i en kastrull som rymmer mer än en liter vätska.


8. När smöret bubblar, häll i mjölken, ägget ochsockret. Målet är att blandningen ska bli fingervarm (37°), vilket innebär att när du stoppar i fingret känner du ingenting alls.
Blir det för varmt dödar du jästen och dina lussekatter blir besvikna. Vanligtvis brukar det bli rätt perfekt resultat omedelbart av att hälla kall mjölk på kokande smör.


9. Häll i din saffransblandning. Skopa upp blandningen i din skål ett par gånger för att all saffransblandning ska hänga med.


10. Häll över alltihop till bunken med jästen och blanda tills jästen lösts upp. Ta fram din stora fina gaffelslev eller vad i hela friden det kallas. Om du inte har en, försvinn, och kom inte tillbaka förrän du skaffat en!


11. MJÖL! Följ aldrig receptet till punkt och pricka när det kommer till mjöl. Säger receptet två kilo, ha ett extra paket till hands. Annars får du stå där med deg mellan fingrarna medan din pojkvän går och köper mer åt dig. Inte för att det någonsin hänt mig...
Anyway, i med mjöl och rör om! Var inte rädd för klumpar. Det löser sig senare.


12. Det här är korrekt sätt att bearbeta en deg när den ökat lite i densitet. Veva medsols mot dig själv. Har du inte en bunke med gummifötter föreslår jag att du håller den i famnen innan du har deg i hela köket.


13. Hur snygg teknik du än har på att mosa deg med en slevgaffelsak kommer du förr eller senare till en punkt då det är dags att bli ociviliserad och göra jobbet själv. Bonusen är att du definitivt kommer veta är degen är färdig om du slåss med den på egen hand.


14. Degen är klar när du inte längre sitter fast i den. Inte riktigt än alltså...
Var försiktig med att ösa på mer mjöl mot slutet, degen går förvånansvärt snabbt från att vara helvetet på jorden till att vara snäll och glad och släppa taget om dig.


15. Dags för jäsning! Strö lite mjöl på toppen, plasta in bunken och ställ den jämte spisen när ugnen är . Ugnen ska stå på 225°.
Ingen deg har nånsin jäst i rumstemperatur, gör som jag säger. Låt den stå där i 45 minuter.


Detta är förresten vad som händer om du lägger en dubbel sats deg i en bunke.


Skojar bara, det händer ändå.


15. Släng ut den färdigjästa degen på ditt bakbord (= valfri platt ren yta). Strö ut lite mjöl i förväg så degen inte kletar fast. Jag hatar när deg sitter fast i saker.


16. Dela degen på 32, eller 64 om du gör dubbel sats. (Med överhängande risk att idiotförklara alla, dela degen på två, dela degen på två, dela den på två, dela på två, dela på två, och fortsätt tills du har rätt antal degklumpar.) Lägg lite plastfolie över degklumparna så att de inte torkar.


17. Gör lussekatter! Nej, gör inga som liknar katter, de blir skitfula och du kommer bränna dom i ugnen för att de är ojämna. Väx upp! Om du är lagd åt det hållet, peta ner russin där du vill ha dem. Tryck ner dem djupt, för de kommer ploppa upp igen när degen jäser.
Håll avståndet på plåten, katterna kommer bli enorma. Lägg en bakduk över lussekatterna och ställ plåten jämte spisen igen i 30 minuter.
Pensla dem med ett vispat ägg innan du kastar in dem i ugnen. Ställ plåten ett steg under mittenläget.


18. Ta ut dem när de ser ut såhär! Det tar mellan 7-10 minuter beroende på hur stora de är. De går blixtsnabbt från att vara perfekta till brända, så håll koll på dem.

Grattis, du har lussekatter!


Lägg i fryspåsar så snart de svalnat och stoppa i frysen. De tinas bäst i microvågsugn på full effekt i 15 sekunder, vänd på dem när halva tiden gått.

lördag

Preppar

Imorgon är den den 1:a december.
Det betyder att det är dags att attackera ugnsgallret med svinto.
För imorgon ska det fyllas till bredden med LUSSEKATTER!


onsdag

Photoshop vs. Lightroom

Jag skaffade nyligen Adobe Lightroom efter att ha tittat på typ två bilder som fixats till i programmet och fått känslan av att Photoshop har ljugit för mig om allt och vi borde träffa andra. De flesta bilder tagna under dåliga ljusförhållanden (och vi bor i Sverige, så HEJ DÅLIGA LJUSFÖRHÅLLANDEN) går att rädda i Photoshop om man vet vilka reglage man ska pilla på. Autotone är oftast förvånansvärt korrekt, och annars har du kurvor och färgbalans. Bilden kanske inte alltid blir som du tänkt dig men det blir åtminstone bättre.

Men Lightroom... Så fort du kommit över din initiala förvirring över alla menyer och "vad fan bibliotek framkalla importera navigator?" så kommer programmet insvepandes på knä med en ros mellan tänderna, spänner förföriskt blicken i dig och frågar "Ska jag fixa dina bilder?" "Amen visst, kör på för fan" svarar du och POFF, MAGI, ENHÖRNINGAR, det är strålande sol, grumligt vatten blir klart, husdjur sitter stilla och din pojkvän blinkar inte på alla 347 bilder du har av honom.

Okej, kanske inte, men det KÄNNS så. Lite grann. Du har ett femtiotal extra reglage att dra i än i Photoshop, men de skapar inget annat än magi, den biten var sann. Speciellt sedan du ställde om din kamera till att ta alla bilder i RAW-format som ett bevis på din kärlek.

Fixa överexponeringen en alldeles för solig dag.


Fixa underexponeringen och det hemska gula skenet i ditt vardagsrum.


Och gör dina egobilder mer dramatiska och visa upp varenda jävla hårstrå på din pälskrage.

tisdag

Känner ni hur det kliar överallt nu?

De senaste åren har krukväxter mer och mer överlevt i mina händer. Det kan vara att jag gallrat ut klena ovärdiga växter ur mitt liv, och det kan vara att jag hittat en perfekt art av krukväxt som tydligt signallerar när det är dags att vattnas genom att sloka. Andra växter åker snålskjuts på denna geniala kommunikationsform. Sen tog jag hem en liten judas-palm, som fick spinn, vilket spred sig till mina geni-växter. Palmen åkte i soporna, och efter lite googlande fick mina andra växter ett ömt avtorkande av alla blad med grönsåpa. De blev superglada och visade inga tecken på löss.
Förrän nu.


Den här gången blir det inget gullande, ingen etisk, ekologisk naturprodukt. Det blir brandfarlig, människovådlig insektsspray. Bara UT. UR. MIN. FINA. KRUKVÄXT!


Mac OS T

Jag jobbar på ett tryckeri. Nuförtiden slipper man typsätta böcker bokstav för bokstav, och vi kommer inte alla dö av blyförgiftning inom fem år, så det är ju rätt soft.

Mindre soft är att jag arbetar med en Mac. Eller med och med, jag kämpar dagligen mot den, med en liten pall och en piska. Jag har kommit över att alla fönster flyger omkring så fort muspekaren närmar sig ett hörn på skärmen, det går tydligen att stänga av. Jag har svårt att komma över att när datorn krånglar, och det gör den, så kan jag inte göra ETT PISS.
När InDesign kraschar kan jag tvångsavsluta det. Men sen hänger sig tvångsavsluta.
När tvångsavsluta hänger sig kan jag inte starta om datorn, för det finns program som håller på att avslutas (lögn och åter lögn!). Hade det varit en PC som gjort såhär hade jag sagt "Skulle inte tro det va" och gått in i processer, hittat programmet och DÖDAT det. Jag googlade mig till att Macen HAR en processhanterare den också, och öppnade den, överlycklig och full av hopp. Men nä, det programmet finns inte att döda, det håller ju på att tvångsavslutas.

Så jag kryper ner under skrivbordet och rycker sladden. När datorn startar måste jag koppla upp mig mot servern igen, och installera om alla mina typsnitt som den tappat. Ibland när jag kopplar upp mig mot servern får jag tillgång till digitalpressarna, och ibland inte. Vår IT-killes enda kommentar om min dator är att den har Gremlins.

När jag gick i skolan läste de en saga för oss, som handlade om några människor som tappade en ost, så den rullade ner för en backe. De ville inte gå hela vägen ner, så de skickade en annan ost för att hämta den första osten. Sedan stod de och hummade och undrade varför osten inte kom tillbaka.
Den här sagan snurrade i mitt huvud när IT tyckte att han skulle koppla upp sin Mac mot min Mac, och låta den reparera den. Det tog bara resten av arbetsdagen och inget förändrades.

Business as usual

En positiv sak med att ha övergivit min blogg i ett halvår är att om jag postar något om akvarellmålande nu ser det ut som jag bara fortsatte måla, lycklig i alla mina dar. Istället för att ha lallat iväg till nåt nytt projekt efter en vecka och precis har hittat tillbaka till penseln. Det vore ju synd att måla upp en bild av mig som lättdistraherad, så tillåt mig presentera Kaksugen Bläckfisk i Tekopp.


Det kan vara lite svårt att hitta bläckfiskmodeller som kan ställa upp på kort notis, så jag fixade en egen referens, jamen så att det blir realistiskt och så.


Sen blev det fjärilar istället. En vacker dag kanske de får spröt och sånt också.

söndag

Inredningsproblem

Jag fattar verkligen inte hur Flisan lyckats ställa sitt hus på högkant inatt.


Men som man bäddar får man ligga.

tisdag

Ny dag, ny spännande skalpell

Påbörjade äntligen slutförandet av projekt pappersfenix. Jag skar ut fågeln för några helger sen, och sen kan vi ju låtsas att det tog två veckor att hitta den perfekta pappersbiten att skära ut inälvorna från, istället för att allt bara fick ligga på ett bord nånstans. Nu är bara kvar att hitta vad jag ska montera allt på. Fast jag gillar pensionskuvert-orange som bakgrund. Kanske ska höra av mig till pensionsmyndigheten trots allt.
"Va? Nej, jag vill inte prata sparkonton, jag vill veta var ni trycker era kuvert! Har de papper över? Hallå?"



lördag

RTFM

Vid det här skedet i monteringen behövs en pall.


*Blandade svordomar*

söndag

Pysselpreparationer

Skissar lite på en papercuttingdesign. Hur mycket kommer jag hata mig själv när jag väl ska börja skära? Lagom, tror jag.

Papercutting

Jag snubblade över den här boken tidigare och tänkte att "nej, fan, inga fler hobbies nu", och önskade mig den genast i julklapp. Ingen hade lust att ge mig den, så jag spenderade två månader med att tålmodigt förklara för mig själv varför det är en dålig idé att köpa en bok som lär mig skräpa ner och få ont i nacken på samma gång. Sen köpte jag den.

Jag tror argumentet som vann var att den tar lite plats, och att jag redan äger en uppsjö skalpeller, papper och skärmattor. Slutgiltigen så måste jag ju inte påbörja några projekt bara för att jag äger en bok om det, den är ju fin att titta på också.
Eller hur?

Så här är vad jag klottrade ihop och skar ut igår.
Jag skulle behöva svart papper som inte är fotokartong. Om jag inte behövde ta i som en idiot när jag skar skulle säkert gubbe #2 fått ha kvar sin arm.
Nästa hobby får fan bli självdiciplin.

Inredningstips för folk utan saker

Jag gillar att titta på inredningstips på pinterest, mest för att det verkar finnas en korrelation mellan att ha mycket hobbymaterial att leka med och vara galen i förvaringslösningar. Tittar på lite coola bokhyllor som tilltalar mig. De säger "du behöver ett hus". Tittar vidare på saker som inte kräver lika stabil ekonomi. Hittar tipset att måla insidan av bokhyllan i en fin färg. Såhär fint kan du ha det hemma.


För det skulle ju märkas så jävla mycket.

"Det finns färg där inne! Jag lovar! Jag ska bara plocka ut lite böcker så ska du få se, vänta lite."