fredag

Somliga syr i trasiga skor

Jag hade sönder mina träningsskor häromleden. Visst hade det varit fint om jag med ett lite självgott leende kunde säga att jag slitit ner sulorna tills tårna tittar ut, suckat lite åt att nuförtiden kan man visst inte gå på femhundraelva träningspass utan att behöva köpa nya skor, men icke. Jag ryckte loss tungan på mina i övrigt tragiskt välbehållna skor när jag skulle knyta dem. Jag har aldrig varit med om att det varit en svag punkt på ett par skor förr. Min sambo rycker förvisso av skosnörena titt som tätt, men han kanske har nån slags "HULK - TIE - SHOES!"-grej på gång, vem vet.

Jag funderade på att laga skorna, sen övergav jag den idén och tyckte jag kunde få köpa ett par nya, sen tittade jag runt lite i sportaffärerna och sen tyckte jag att jag borde laga mina skor. Jag vet fortfarande inte om det var snål, lat eller pysselsugen som vann kampen.

Det var milt sagt svåråtkomligt. Jag fick sy alla stygn först och dra åt trådarna en och en i efterhand, nervöst balanserande på gränsen mellan bra trådspänning och avryckt trådhelvete.
Ser ni den balla åttan de sytt runt två av hålen? Fett najs Nike, ni vet verkligen var man ska lägga lite extra tråd. (Passiv aggressiv paus)