Preppar

Imorgon är den den 1:a december.
Det betyder att det är dags att attackera ugnsgallret med svinto.
För imorgon ska det fyllas till bredden med LUSSEKATTER!

Photoshop vs. Lightroom

Jag skaffade nyligen Adobe Lightroom efter att ha tittat på typ två bilder som fixats till i programmet och fått känslan av att Photoshop har ljugit för mig om allt och vi borde träffa andra. De flesta bilder tagna under dåliga ljusförhållanden (och vi bor i Sverige, så HEJ DÅLIGA LJUSFÖRHÅLLANDEN) går att rädda i Photoshop om man vet vilka reglage man ska pilla på. Autotone är oftast förvånansvärt korrekt, och annars har du kurvor och färgbalans. Bilden kanske inte alltid blir som du tänkt dig men det blir åtminstone bättre.

Men Lightroom... Så fort du kommit över din initiala förvirring över alla menyer och "vad fan bibliotek framkalla importera navigator?" så kommer programmet insvepandes på knä med en ros mellan tänderna, spänner förföriskt blicken i dig och frågar "Ska jag fixa dina bilder?" "Amen visst, kör på för fan" svarar du och POFF, MAGI, ENHÖRNINGAR, det är strålande sol, grumligt vatten blir klart, husdjur sitter stilla och din pojkvän blinkar inte på alla 347 bilder du har av honom.

Okej, kanske inte, men det KÄNNS så. Lite grann. Du har ett femtiotal extra reglage att dra i än i Photoshop, men de skapar inget annat än magi, den biten var sann. Speciellt sedan du ställde om din kamera till att ta alla bilder i RAW-format som ett bevis på din kärlek.

Fixa överexponeringen en alldeles för solig dag.


Fixa underexponeringen och det hemska gula skenet i ditt vardagsrum.


Och gör dina egobilder mer dramatiska och visa upp varenda jävla hårstrå på din pälskrage.